jag har alltid haft svårt för att släppa saker, det är både positivt och negativt, för det mesta är det nog negativt. dessa saker kan vara allt från händelser och personer till minnen och materiella saker (dock gäller det inte kläder). jag har även alltid tänkt att jag kommer vara den tjejen som både fettsuger mig här och där och förstorar brösten, vilket skulle gå på runt 100.000 och skulle ta mig 8 år att spara ihop till om jag fortfarande vill kunna spendera pengar där emellan. för det är så lätt att säga att man ska vara nöjd med vad man har, vara nöjd med vem man är men det är inte lika lätt att leva upp till all denna nöjdhet. vill man egentligen inte vara mer än nöjd? nu skulle jag nog aldrig våga plastikoperera mig, trots att mina bröst är näst intill obefintliga och min mage är som en bulldeg med bristningar och det är ju billigare att intala sig själv att man faktiskt nöjer sig. men jag har alltid haft svårt för det där med att nöja mig.