har svårt för folk som skryter om hur bra livet är och hur bra dom hela tiden mår.
imorses vid åtta kom en målare hit och påbörjade jobbet med hallen, det är fint. han tänkte att han skulle måla toalettdörren vit också. på dörren hängde min fina toalettskylt, handmålad och fin i porslin inköpt på tradera för kanske 50 kronor. den gick sönder, jag var ledsen en liten stund när jag kom hem, så stolt som jag vart över den skylten. men sen kände jag bara att det var ju inte med flit som han hade sönder den, den satt ju rätt så hårt fast på dörren med dubbelhäftad tejp och han är faktiskt snäll som kommer hit och målar och fixar vår hall fin. så det ledsna gick snabbt över till att undra hur målaren kände sig. tänk om han förväntade sig en utskällning när han kom tillbaka, skulle han ens våga komma tillbaka? jag somnade på soffan i två timmar och under dessa två timmar var han tillbaka och bad om ursäkt och johan sa att det inte gjorde någonting eftersom vår hall blir så fin.
imorgon kommer han tillbaka igen och ska fixa det sista, imorgon är det ettårskontroll på bvc för theo och imorgon så ska jag även till tandläkaren och kanske få en ny tand? eller ska dom dra ut på processen ännu mer? för sånt vet jag att dom gillar att göra. få en att komma på massa onödiga undersökningar för att dra ut på processen och å in mer pengar. men tji fick dom! för det är inte ens jag som betalar allt det här, det är nämligen inte mitt fel. det är en tandläkarmiss sedan flera år tillbaka. jajamän, jag har haft en trasig tand som sakta med säkert infekterat mitt tandkött och tandrot till den grad att tandläkaren var förvånad över att jag inte dött av så ont det egentligen skulle göra. men jag är stark, eller så har det att göra med att infektionen har haft 5 år på sig att växa och har alltid vart där så att jag vant mig.
i alla fall så kan theo nuförtiden ta sig lite kortare promenader vaggandes som en pingvin med ett evigt tjutande ifrån munnen. jag tror att han är stolt över sig själv.
såhär utmattad var jag idag att jag sov 2 timmar på soffan
fast jag tror faktiskt johan överdrev lite med tiden, själv hade jag ingen koll på klockan.
