jag har alltid trott att om jag skaffade blogg så skulle jag bli sådär deppig som alla andra är, verkligen världens bitterfitta, men jag tycker faktiskt att jag klarat mig bra ifrån det
dels så känns oerhört obehagligt att skriva något deprimerande utan att veta vem som läser och sen så känns det som att skulle jag verkligen vara deprimerad så vill jag inte att alla andra vet
jag har aldrig riktigt förstått det där med alla uppmärksamhetskåta-tyck-synd-om-mig-människor, sen menar jag inte att folk inte får må dåligt, verkligen inte, för det gör vi alla emellanåt
men vad får man ut av att sitta och berätta det för främmande människor?
mer än deras sympati, men det är också allt och då är vi där igen på uppmärksamheten
sen så läser jag några bloggar där folk har/fortfarande mår dåligt men det är inte det enda dom skriver om och det är därför jag fortfarande hänger kvar som läsare
jag har helt enkelt tröttnat på folk som bara klagar hela tiden utan att göra något åt problemet, allt som behövs är lite peppande tankar, glada miner och något att se fram emot